Just nu är inte livet på topp.. Ligger efter i skolan, orkar knappt jobba de korta passen jag har typ 10 gånger i månaden.. Dessutom har jag den senaste veckan drömt extrema drömmar som gjort mig panikslagen, ledsen och orolig. Dom har varit väldigt verkliga. Tänker inte gå in på alla drömmarna. Men en som gjorde mig lite rädd drömde jag igår.
-
Det jag kommer ihåg från drömmen är att jag är med min mamma på hennes jobb, med några personer från hennes jobb. Helt plötsligt så måste vi hoppa in i ett tåg eller något och åka iväg. Vi var alltså tvugna att evakuera! Och jag visste verkligen inte varför vi var tvugna att göra det eller vart vi skulle. Alla andra verkade veta. Sen mitt i allt har jag för mig att jag typ skulle gifta mig. Sen när vi kommit dit vi skulle så var jag deppig och folk frågade varför. Och jag blev superarg och skällde och sa att alla visste varför vi var tvugna att evakuera men inte jag och att ingen hade förklarat för mig.
-
Ja, alltså.. Det låter jätteskumt, men alla vet vi ju hur drömmar är. Usch, kände mig jättekonstig när jag vaknade.
Sen drömde jag en jobbig dröm inatt också. Och den kändes extremt verklig. I drömmen berättade jag en sak för Anders och det är något han är emot. Men efter att jag berättade för honom blev han positivt inställd och glad. Och det gjorde ju mig jätteglad också! Så det var ju en glad dröm, men så verklig. Så när jag vaknade var jag tvungen att kolla på mig själv, kolla mig runtomkring i rummet för att sen förstå att det bara var en dröm.
Usch, nej. Jag orkar inte mer. Har en annan sak jag är orolig över också som även det påverkar mitt mående. Men det kommer jag få svar på snart.. Alltså, nej.. Nu skulle jag bara behövt varit ledig från ALLT och vilat upp mig, få tänka igenom saker och bara få andas. Men så är inte fallet, är ledig imorgon så ska försöka vila då.
Äsch, nu ska jag ta ett bad!
Hoppas att alla ni som läser min blogg mår bra, både fysiskt och psykiskt!
Sitter här och kollar på senaste avsnittet av "Game of thrones" och dör för att det är så bra.
Den här dagen har varit.. Helt okej. Jag vet inte riktigt hur jag känner mig idag..
Kan bero på att jag drömde inatt att jag blev diagnoserad med adhd och att läkaren sa på en gång "Då ska vi välja medicin :)" och jag fick panik. Jag sa att jag inte ville ha mediciner utan ville klara mig utan.
Usch, nä.. Det var obehagligt.
Iallafall, idag var jag till Järbo och kollade på en musikal som Cajsa var med i. Hon hade en stor roll och kunde alla repliker utantill medans resterande barn (9-13 år) stod med manus och läste därifrån utan inlevelse. Så idag är jag en stolt storasyster! Hon kommer bli stor stjärna när hon blir äldre! Förutom det så har jag varit hos mamma och solat med Carro och sen har jag och Anders varit till hans mamma och hälsat på. Så, som jag skrev så har det varit en okej dag.
Livet känns inte sådär superduper roligt just nu, men jag kämpar på.. Någon dag ska jag nog få som jag vill.
Nej, nu ska jag fortsätta kolla på "Game of thrones" och kanske ta något att äta!
Tidigare idag (och för cirka en timme sen) så var jag på jättebra humör. Men nu har jag suttit och kollat igenom en massa träningsbloggar och liknande saker på intranätet och nu känner jag mig jättetjock..
Kan ju ha en liten confession angående vad jag har ätit idag... Here we go!
En cheeseburgare, strips och en sundae med choklad OCH jordgubbstopping.
Kotlett, potatisgratäng med OST på och bea till det.
Chips och Popcorn.
Ser detta ut som en nyttig och bra kost? Nej, tänkte väl det.
Och inte bara det!! Igår åt jag en en cheeseburgare, en Big mac burgare, en Mcfeast Deluxe (150 grams burgare) med strips och två chokladmuffins! Har även druckit massa läsk. Dock light läsk, men ändå!
Så nu mår jag dåligt.. Och jag tänker göra något åt det.. Drar nog ut på en cykeltur i regnet faktiskt..
I år är det deras tur att ta studenten, de som är födda året efter mig.
Den stora dagen närmar sig med storsteg.
Snart är det dags att dra på sig den klänningen man noga valt ut efter veckor och månaders letande, dom perfekta skorna och den vita mössan.
Efter det flyger flaskkorkar överallt, man skålar och taggar upp inför att sjunga sina sista sånger med Estet. Sminket är perfekt, håret är precis så som du hade föreställt dig och för en dag är du vackrare än alla andra någonsin varit. Inget kan sänka självförtroendet en dag som denna.
Ljudet i kyrkan är öronbedövande, men det gör inget. Det är ljud av glädje, upphetsning och lättnad - Snart är skolan slut. Sedan tystnar alla förutom ni. Det sjungs om grönskans rika dräkt, om sommar, värme, kärlek och glädje....
Nu står ni på kullen i stadsparken, har erat tal, sjunger eran sång, visar upp er för folkmassorna, vinkar..
Sen då? Ja, självklart är det väl dags att krama om alla. Mamma, farmor, kusinen, bästa vännen. Nacken kommer tyngas ner av alla blommor, kort, champangeflaskor och mjukdjur. God mat kommer serveras med familjen i den varma solen. På kvällen kommer alkohol intas med dom människor man spenderat nästan varje dag med i tre års tid. Ni kommer skratta, gråta, kramas och framförallt - minnas
Men sen då? Man går hem i den kyliga sommarnatten med skavsår efter klackskorna och mössan på sned, håret i tovor och med ett leende på läpparna. Du lägger dig i sängen, somnar - fortfarande med ett leende på läpparna. Men även med tårfyllda ögon.
Man vaknar upp i sin säng, eller någon annans.
Dagen efter.
En helt vanlig dag.
*
Så här såg min student ut. Ur min synvinkel, ur mitt perspektiv. Jag vet att det är många av mina fina vänner som oroar sig otroligt mycket för framtiden och tiden efter studenten. Det gjorde även jag. "Ska jag plugga?" - "Ska jag söka jobb?" - "Nej, jag ska nog ha sommarlov i någon månad och sen tänka på framtiden." - "Eller, kanskeinte?"
Jag säger såhär. Man kan helt enkelt inte veta vad man vill när man är 18 år gammal. Det går inte att veta det, för du kommer förändras. Och med tanke på att du inte vet nu, så kommer du få gå igenom saker du aldrig kunde tänka dig att göra, för att nå din dröm. Och du kommer gå vägar du inte planerat.
Har kommit in på några tankar och drömmar som låter väldigt lockande.. Men jag vet inte.
Eller..
Jag är säker på vad jag vill. Men det blir nog svårt att genomföra. Men finns det vilja finns det hopp! Och viljan finns där!!
Tänker dock inte gå in på vad detta är än eftersom jag tror att vissa kommer reagera starkt på det.. Så ni får vara ovetande tills allt är klart och bestämt. Och spekulera på ni...
Ni kan få en rolig bild som plåster på såren, eller något i den stilen..
Eftersom jag bloggar från mobilen så hamnar nog bilden längst ner i inlägget.
1. Jag tycker det är jobbigt att sitta ner när jag borstar tänderna. Jag måste stå upp och kolla på mig själv i spegeln när jag gör det!
2. Varje gång jag tvättar händerna får jag en impuls att spotta..
3. ...samma sak när jag ska spola på toa, då kommer impulsen att spotta.
4. Jag jobbar på McDonalds och har gjort det sen 25:e oktober.
5. Jag har diabetes och den 29:e mars är det 9 år sen jag lades in på sjukhuset för att min diabetes upptäckts!
6. Jag har 5 fingrar på varje hand
7. Jag tycker missionären är tråkig!
8. Just nu håller jag på att förlora i monopol!
9. I sommar har jag rökt i cirka 4 år.
10. Jag har varit kär fem gånger. Första gång var i 5:e klass. Andra gången var för några år sedan och då sa jag aldrig något till honom. 3:e gången blev det inget och sen några år senare sårade han mig så det ångrar jag. Fjärde gången var känslorna inte besvarade och femte gången slutade det lycklig med Anders :)
Dag 1 - En bild på mig + 10 fakta
Dag 2 - Mina rädslor
Dag 3 - En person jag vill träffa just nu
Dag 4 - Berätta om din första kärlek
Dag 5 - Mina största misstag
Dag 6 - Min favoritplats
Dag 7 - En person som kommit mig närma på kort tid och varför
Dag 8 - Vad jag tycker om min kropp
Dag 9 - Min favoritbutik
Dag 11 - Någonstans jag vill åka
Dag 12 - En blogg jag nyligen börjat läsa
Dag 13 - Vad jag vill med min framtid
Dag 14 - Berätta om din familj
Dag 14 - Något som gör mig glad
Dag 15 - Bild på mig från ett år tillbaka
Dag 16 - Min favoritdag på året
Dag 17 - Hur jag sköter mig i skolan
Dag 18 - Vad jag tycker om storbloggarna
Dag 19 - Ditt bästa minne
Dag 20 - En vän jag inte skulle klara mig utan
Dag 21 - Det värsta du varit med om
Dag 22 - Visa mitt favoritplagg
Dag 23 - Berätta om en rolig resa jag varit med om
Dag 24 - En person jag skulle vilja byta liv med för 1 dag & varför
Dag 25 - Något jag är beroende av
Dag 26 - Vem jag smsar eller ringer när jag är nere
Dag 27 - Saker jag vill ändra med mitt utseende
Dag 27 - Ett ämne jag är lite sämre på
Dag 28 - En av mina favoritbilder som jag själv tagit
Dag 29 - Hur du är som person
Dag 30 - Något som ändrat mig
Det är väldigt skönt att ha ett eget hem, där man får göra vad man vill, bestämma själv och allt som hör till. Men jag kan inte neka att jag saknar att bo med mina systrar och min mamma. Att se dom varje dag, äta med dom, sitta framför tvn med dom på kvällarna.
Idag gick jag hem till mamma och tänkte att jag kunde vara där över dagen och bara mysa. Carro skulle ut på kvällen, men mamma skulle ju ändå komma hem. Nej, inte riktigt. Hon skulle sova i gävle hos sin pojkvän och småtjejerna är hos pappa den här helgen. Så det var bara att gå hem.
Det var väldigt jobbigt, då jag saknar dom och ville umgås med dom.
Men det kommer fler dagar och dom bor inte långt bort!
Sen händer det en massa annat som gör mig ledsen. Men det ska vi inte gå in på. Jag önskar bara att människor kunde ha lite insikt i hur andra reagerar på valen dom gör. Och jag hoppas att vissa människor kan tänka efter lite, förstå, lyssna, ta till sig.
Suck..
Nej, jag vet inte riktigt hur jag ska tänka just nu. Jag får låta saker och ting vara helt enkelt. Och sen se vad som händer.
Nu ska jag nog sätta igång lite musik och rita lite. Bloggar nog senare ikväll!
Ska gå och lägga mig och sova så länge det går imorgon. Eller ja, jag ska upp och jobba vid 17:00. Men tills dess tänker jag bara ligga i sängen.
Orkar inte med livet just nu. Är så mycket jag vill men som inte är möjligt nu. Delvis pågrund av ekonomi, för att jag och Anders inte prioriterar likadant och för att det bara inte funkar just nu. Blir så trött.
Sen känns det som att det inte är en jäkel som läser min blogg. Visst, allt handlar inte om kommentarer och sånt. Men, ni får gärna slänga in en kommentar så man har lite koll på vilka som kikar in här då och då!
Den började med att jag var Carrie från SATC. Jag aka Carrie var gravid med Mr.Big och vi var på en kryssning. I drömmen kändes det inte som att det var jag, utan att jag såg allt utifrån och att det var jätteroligt att Carrie och Mr.Big skulle ha barn! Sen gick det över till att jag var mig själv igen. Fortfarande gravid. Den här delen av drömmen kändes så sjukt verklig.
Jag var fortfarande på kryssningen och flera från min familj var där, Carro, mamma, mormor. Och alla visste att jag var med barn, utan att jag sagt något. Ingen verkade bry sig heller. Dom visste men brydde sig inte, var ingen stor grej liksom. Så där gick jag runt och var lycklig men ingen delade min lycka? Roligt.
Sen var vi helt plötsligt hemma hos mormor, det var fortfarande ingen som brydde sig om den stora roliga nyheten. Min mage såg sjukt skum ut. Den var rund precis under naveln, men endast där. Typ som att jag käkat massa onyttigt och det enda stället som samlat på sig fettet var den delen av magen. Resten av mig såg helt normal ut. Jag i drömmen tyckte att det verkligen syndes att jag var med barn, men ingen annan tyckte det.
Sen vaknade jag.
När jag hade vaknat låg jag där i sängen och funderade länge på om jag drömt eller inte. Den delen där jag var Carrie var ju självklart en dröm, haha. Men resten, jag var tvungen att tänka till ordentligt och vakna upp på riktigt för att inse att det bara var en dröm. Jag hatar när drömmar är så verkliga. Allt är oftast så bra och perfekt i dom drömmarna. Och sen vaknar man upp till en grå, daskig och tråkig dag. Det vanliga livet, där det nästan aldrig händer något spännande eller speciellt.
Suck..
Jag ska vara ärlig och berätta, att när jag återberättar den här drömmen så berättar jag ju om den för mig själv. Och det gör mig väldigt berörd då jag längtar efter att bli mamma. Sen kan det också ha och göra med att samtidigt som jag skriver så lyssnar jag på massa deppiga kärlekslåtar som "A thousand years" och "All I ever needed". Jag vet inte. Men jag blir deppig, får fjärilar i magen och en klump i halsen. Väldigt blandade känslor.
Nej, nu får jag ta och rycka upp mig. Min tid kommer, måste bara vara tålmodig. Jag får stå ut med att vänta för den som väntar på något gott väntar aldrig förlänge.
