Okej, nu blir vi personliga här i bloggen igen!

Jag har aldrig och då menar jag aldrig haft problem med skolan.. Har slingrat mig igenom 11 år av skola genom att vara ganska så allmänbildad.. Och jag har haft en jävla tur också.. Gick ut nian med väldigt bra betyg faktiskt.

Nu sitter jag här, går andra året på estet musik och sitter i en jävla krånglig situation..
Jag ligger i riskzonen att kanske inte ens få gå mitt tredje år på gymnasiet och mitt sista år i skolan.
Jag har sabbat för mig själv rent ut sagt!

Såhär ligger det till:
Jag har nästan 50% frånvaro.. inte riktigt men nästan.
Frånvaron har lett till att jag missat en jävla massa uppgifter..
Att jag missat uppgifter, prov, etc. Så har läraren inget att gå på vid betygsättning..
Inget att gå på vid betygsättning= Ig eller i värsta fall, inget underlag för betyg.


Så just nu har jag en sjuk ångest över skolan. Om två veckor sätts betygen och jag har cirkus 10 uppgifter att göra.. 2 i Svenska B, 2 i Histora A, 4 eller 5 i Engelska B, en uppgift i Datakunskap A och En intervju till MuKo:n (Musik och Kommunikation för er som inte vet vad MuKo står för!)

Och allt det här ska jag försöka hinna med INNAN den 7 juni, för då beslutar våran rektor ifall jag får flyttas upp i trean eller om jag måste lämna skolan.. Eftersom det inte finns några platser kvar i klassen under oss som då börjar tvåan i höst.

Panik, ångest.. Det tar verkligen på psyket.
Och det blir inte bättre av att jag börjat med p-piller som ger sjuka jävla humörsvägningar!
Jag mår ju ännu sämre när jag skriker på mina systrar och mamma, när jag surar ihop över ingenting och när jag gråter över minsta lilla sak.

Och mitt mående och humör, mina känslor speglar ju självklart av sig i hur jag beter mig som person (som att jag skriker t.ex.) Men fick ett sms av en person häromdagen som gjorde mig jättedeppig.. Såhär stod det:

"Du uttrycker meningslöshet och uppgivenhet. Vår fina nyfikna och livsglada tjej har tappat fart och jag kan inget göra"

Det gjorde ont att folk i min omgivning ser mig på det sättet.. Som den personen också skrev "När man är 18 ska livet leka" Och jag kan erkänna.. Ibland känner jag bara för att ramla genom tomma intet och slippa all skit just nu. Jag kan erkänna att mitt liv verkligen inte leker just nu.

Men men, försöker peppa upp mig lite! Håller på med lite skoluppgifter nu och ska även ha vårkonsert med kören och min ensemblegrupp imorgon. I Seljansborg Kyrkan kl 19:00, det är gratis och mycket musik kommer det bjudas på!

Nej, godnatt bloggen..
Jag återkommer kanske imorgon, förhoppningsvis med något roligt att berätta.